Jag ramlade över en artikel skriven av Svenska Dagbladet om den enorma industrin som appen Tinder har skapat. I Artikeln beskrivs hur vårt sökande på kärlek gör att vi lägger ner miljardbelopp på att söka den rätte. Jag har varit en av dem. Inte längre. Jag tror inte på dessa appar längre. Det funkar säkert bra för vissa, men för mig fungerade det inte alls. Jag skulle kunna beskriva att jag har blivit bränd. För jag har försökt. Inte en gång, inte två gånger utan många gånger. Jag har provat olika taktiker och ingenting har fungerat, annars skulle jag inte sitta här i sängen ensam och skriva det här inlägget.

Jag tror inte på att människan klarar att hantera varken en riktig kärlek i dessa tider när farten bara skruvas upp och åter igen upp. Vi får för oss att något bättre väntar runt hörnet eller att gräset är grönare på andra sidan. Så är inte fallet. Gräset kan vara väldigt grönt där du står, men det gäller att du vattnar det. Om du vattnar gräset, ger det lite gödsel då och då och klipper det regelbundet kommer du att ha den finaste gräsmattan i stan. Det är viktigt att komma ihåg att relationer är ingenting vi får, det är något vi förtjänar.

Samtidigt förstår jag att livet är för kort för att inte ha roligt och ta vara på den tid vi har på denna jord. Att jobba på en dålig relation inte är tillräckligt motiverande om det är enkelt att hitta en ny. Att vi kanske har olika behov beroende på i vilken fas vi befinner oss i livet är egentligen inget konstigt. Heller inte att vi växer isär eller har alldeles för olika åsikter om barnuppfostran eller ekonomiska ställningstaganden. Oavsett problem kommer de alltid att finnas oavsett vilken relation du ger dig in i, det handlar om hur vi förhåller oss till dem som avgör. Men nu är problemen något helt annorlunda. Det är som att vi har fått tålamodet att vänta för evigt på det perfekta att vi enligt statistiken istället blir den mest ensamma befolkningen i världen. Vi missar hela poängen med verktyget och har vi otur kanske vi aldrig mer får uppleva kärlek för att vi hela tiden intalat oss att något bättre kommer. Vi blir helt enkelt passiva i en väldigt aktiv värld.

Jag själv har tagit mig ur tinderträsket, mestadels för att jag inte tyckte om konceptet. Jag tror inte på att granska folk utifrån en bild och text eftersom det säger ingenting om det jag verkligen bryr mig om. Kanske är jag för cynisk, kanske tog jag på mig fel glasögon vid användandet. Oavsett vad hoppas jag att fler avslutar sitt konto på tinder och faktiskt vågar gå fram till tjejen eller killen på stan istället. Livet kommet att bli lite läskigare, men så mycket mer levande.

I came across an article written by Svenska Dagbladet (a swedish newspaper) about the enormous industry created by the Tinder app. The article describes how our seeking for love makes us spend billions on finding the right one. I’ve been one of them. No longer. I don’t believe in these apps anymore. It certainly works well for some, but for me it didn’t work at all. I could describe that I have been burned. Because I’ve tried. Not once, not twice, but several times. I have tried different tactics and nothing has worked, otherwise I wouldn’t write this blog post. 

I do not believe that the human can handle neither true love in these times when the speed is just screwed up again and again. We find that it’s better to just wait to what comes around the corner or that we truly believe that the grass is greener on the other side. That is not the case. The grass can be very green where you stand, but you have to water it. If you water the grass, give it some fertilizer now and then and mow it regularly you will have the finest lawn in town. It is important to remember that relationships are nothing we get, it is something we deserve.

At the same time, I understand that life is too short not to have fun and take advantage of the time we have on this earth. Working on a bad relationship is not enough motivating if finding a new one is easy. That we may have different needs depending on what phase we are in is really not that strange. Nor do we grow apart or have too different opinions on child rearing or financial issues. Whatever problems there will always be, no matter what relationship you enter into, it is about how we relate to those. But now the problems are something completely different. It is as if we have had the patience to wait forever for the perfect one that, according to statistics, we will instead become one of those that belongs to the most lonely population in the world. We miss the whole point with the tool that we have been given and if we are unlucky we may never again experience love because we constantly told ourselves something better is coming. We simply become passive in a very active world.

I myself have taken myself out of the app, mostly because I did not like the concept. I don’t believe in judging people based on an image and text because it says nothing about what I really care about. Maybe I’m too cynical, maybe I put on the wrong glasses when using. No matter what, I hope more people close their account on tinder and actually dare to go to the girl or guy on the street and actually ask them if he or she is single. Life will become a little bit scarier, but so much more alive.